Cykelträning i becksvart mörker

Förra veckan hämtade jag äntligen min nya cykel! Det var lite väntetid eftersom jag ville ha lite specialdelar också - extraförstärkta däck, pakethållare fram och bak och ett styre med flera grepp. Jag är så himla nöjd med den! Nu gäller det bara att komma på ett bra namn till min äventyrskompanjon.

Nu när det är plusgrader igen får jag passa på att cykla så många mil jag orkar innan snön och isen kommer tillbaka. Jag testade förra veckan när det var alldeles vitt och halt här, men det var tyvärr ingen succé med smala släta däck. Den här veckan däremot är det perfekta förhållanden, med ett litet undantag. Det blir mörkt tidigt. Som tur är har jag en bra och stark pannlampa och en reflexväst med röda LED-lampor inbyggda. Så om någon ser en julgran som rullar omkring Boliden med omnejd så är det jag.

Den nya hojjen! Låg och stirrade på den hela kvällen från soffan

Det är viktigt att man syns på vägar där det inte finns gatubelysning

Såhär såg det ut förra veckan när jag cyklade hem från jobbet en kväll, sen kom det ännu mer snö

Så cykelträningen här uppe i Västerbotten den här tiden på året är lite annorlunda jämfört med cykelträningen jag körde i våras nere i Östergötland. Där var det platt, varmt, ljust och ett nät av asfalterade vägar att cykla runt på. Här är det nu kuperat (=bra träning), kallt (=man svettas inte ut all vätska), mörkt (=man måste vara extra noga med att synas bra) och några asfaltsvägar som man får cykla fram och tillbaka på. Det är bara att konstatera att det är annorlunda, men absolut inte sämre.

Eftersom jag måste passa på att cykla massor nu så körde jag 2 mil igår och 4,5 mil idag. Mitt i cyklingen ikväll deltog jag dessutom i en marknadsundersökning. Varför inte när man ändå blir uppringd och bara sitter och cyklar med headsetet i ena örat redan.

Nu knoppar en mör cyklist in.

/J